onsdag 31 december 2014

Ett Gott Nytt År

Då var vi framme vid årets sista dag. Nu är det dags för eftertanke, fundera över om vad vi gjort rätt och fel. Detta som vi bör göra vid varje dags slut men som sällan blir av. Så här när sista dagen på året nästan drabbar oss sätts allt dras fram och sätts på sin spetts. Har vi gjort vad som vi förväntat oss? Har vi varit snälla eller onda? På a svarar jag. Kanske kunde ha gjort mer. på b svarar jag. Ja.

Hur som helst kommer det ett nytt år där allt kan göras bättre, godare. Det är alltid spännande och lite hemskt att gå in i ett nytt år. Hur ser det ut om 365 dagar?

Jag slutar året med att säga Gott Slut och Ett Gott Nytt År.

och snälla smäll inte av


http://www.fotoakuten.se/gratisbilder_foto-2823.html.

söndag 21 december 2014

Illa

Jag ser mörka moln som stiger upp på vår människohimmel. Massakern i Pakistanska skolan, inbördeskriget i Syrien och här hemma människor som spottar, pissar och kastar ölburkar på de som har det sämst. Mörka krafter börjar röra på sig. Jag får en obehaglig känsla i kroppen när "vi" nu pressar ner Ryssland på knä. Ni som kan er historia känner säkert vibrationerna som påminner om 20-talets Tyskland.
Illa
Det finns dock ljusglimtar. Personer som jobbar för fred, frihet och mindre lidande. Närmast tänker jag på Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi och Läkare utan gränser och det finns fler som verkligen gör goda gärningar. Gör NYTTA!
Det har ju alltid varit så här mer eller mindre men allt blir så nära och tydligt nu när vi förmedlas allt som händer i stort sett i realtid. Så det är väl varken sämre eller bättre nu som förr







tisdag 16 december 2014

Försjunka i tidningens korsord

Att liggandes kvar i sängen och börja dagen med att försjunka i tidningens korsord. Det är livskvalitet för mig. Sedan efter en stund känna hungern börja knorra i magen och gå upp. Stoppa ägg i äggkokaren, breda några smörgåsar, hälla upp lite fil, koka kaffe, ta sina vitaminer och med allt detta framför sig fortsätta med korsordet till man är klar eller ger upp. Det är livskvalitet för mig. Efter det är man vaken och kan ta tag i dagens göromål.

I dag blev det att åka till Nynäshamn för att fördela julklappar till olika adresser så att de når barn barnen till julafton. Passade också på att hälsa på systern min och svågern. En fika med bullar och kakor plus lite tal om ditt och datt. Efter en kort sväng för att supa in lite havsvy bar det av hem igen.


En lång kvällspromenad i rask takt med sin vän blir det när hon kommer hem från sitt knog. Sedan Veckans brott på teve. Det är livskvalitet för mig.
Men lite svärta grumlar denna klara himmel.

Med osund farlig människosyn
hur kan någon i denna tro försjunka?
Att vi inte lika värde har här i byn
om så är, inget kommer att funka

måndag 15 december 2014

Nu sträcker mörkret ut sig till det yttersta

Att gå först eller sist är viktigt, det är det som håller ihop gruppen. Att flankera kanterna kan vara nog så svårt, där handlar det ytterst om att försvara gruppen. Vart jag befinner mig vet jag inte. I gruppens mitt kanske och gömmer mig. Man vill ju inte tro att det är så men så är det nog. Jag försöker att inte bry mig fast det är ju det jag gör.

Idag sänkte sig åter molnen över nejden. Efter en härlig söndag med lågt stående decembersol. Nu sträcker mörkret ut sig till det yttersta sedan vänder ljuset tillbaka. Först sakta sedan i allt snabbare takt. Så har det varit för mig nu i snart 64 år men jag blir lika fascinerad varje år, vår. Nu är det att vänta in julafton då vänder det. En minuts längre dag då, än den 23:e sedan någon minut längre för var dag och redan första veckan i Januari så ökar dagen med tre minuter per dag, sedan mer och mer. HÄRLIGT!

Lite kontroll av husbilen, lite planering inför vårens Kuba resa och lite skrivande och läsande. Känns inte som jag gjort så mycket idag men man behöver inte alltid sträcka ut sig till det yttersta. En mulen dag som denna är det skönt att dra filten över sig med boken i hand och somna till lite när ögonen faller ihop. Det kommer tider som kräver mer energi. Då är det bra att vara utvilad.

Såg att Ulf Lundell börjat blogga, kul! Är ni också fan av hans konstnärskap så har ni länken till bloggen här Badgers Drift


torsdag 11 december 2014

Med äpple i munnen

Då var morfar på plats och mamma och pappa kan åka till sina jobb.
- Men oj vad prickig han är. Har du kastat lingonsylt på ungen? frågar morfar
- Nej, Alfred har vattkoppor.
- Är inte det farligt? Jag kanske blir smittad.
- Du hade väll vattkoppor när du var liten.
- Det hade jag säker. Kom Alfred vi sätter oss och äter frukost. Morfars mage är jätte hungrig.
- Inte jag, säger Alfred. Alfred har ätit frukost
- Men oj vad tidig du var då. Jag har just vaknat och har inte ätit sedan i går kväll så då förstår du att jag är hungrig nu. Eller hur Alfred?
- Du kommer att bli tjock som en gris, säger Alfred
- En riktig julgris kanske, säger ger morfar och sätterpå kaffe, lagar gröt, brer smörgåsar med skinka och ost, kokar ägg, häller upp juice.
- Vad mycket du tar
- Skall man bli en gris så måste man ligga i
- Ska du bli en sådan där gris med äpple i munnen och huvudet på ett fat?
- Nej, nu pratar vi om vad vi skall göra efter frukosten i stället , säger morfar.

söndag 7 december 2014

Jag köpte sex idag.

Jag köpte en sexpack idag. När jag kom hem slet jag av plasten och placerade dem på hyllan. Skönt att veta att nu är det laddat fall behovet trycker på. Edit Soft är märket om någon undrar

torsdag 4 december 2014

Du är värd all uppmärksamhet

Du är värd all uppmärksamhet du som kan uppmärksamma de som inte blir uppmärksammade. De som inte blir uppmärksammade kan bero på fler olika saker.

De är inget de behöver uppmärksammas för och då är allt i sin ordning
eller
Vi andra vill inte se. Då är det farligt för det mesta vi skräms eller skäms för är något vi måste göra något åt
eller
De är så dolt att endast några få ser det. Här är det viktigt att av dessa få har någon som har modet att uppmärksamma oss på det som är dolt.

Vi är människor och kan ta bra beslut om vi har alla fakta på bordet. Att ha alla fakta på bordet är värd allt.

Tack Edward Snowden du är värd all uppmärksamhet.

onsdag 3 december 2014

Politikerna brukar säga ute bland folk

Politikerna brukar säga ute bland folk. Det borde vara tvärt om. Folket, människorna, medborgarna är det centrala. De som är inne i bubblan och de som styr skall vara de som sitter där ute och styr bubblan till en bra plats att leva på. Klarar de inte det så får dom komma in i bubblan igen och låta några andra försöka styra rätt. Vi som sitter här inne är sårbara då allt vi gör påverkar alla andra. Hur vi äter, älskar, reser, arbetar osv. Allt hänger ihop. Vem är då mest lämpad till att styra bubblan rätt? Det måste väll vara de som har den största ambitionen att förvalta bubblan så att vi kan lämna över den oförstörd till våra barnbarns barnbarn barn. Det är det perspektivet de där ute måste förstå. Gör de inte de får de komma in och känna på hur vi har det här inne. Kan de inte känna det då skall vi inte släppa ut dem igen.    

tisdag 2 december 2014

SkrivPuffordet "förbereda"

I mitt lilla häfte eller om det blir en bok om min cykling genom Sverige skriver jag just nu den första delen om att att förbereda cyklingen. Lätt alltså att skriva SkrivPuffordet idag.
Idag på morgonen har jag förberett julen genom att slå in de flesta julklapparna.

För övrigt var jag på en trevlig föreläsning igår med den alltid så intressanta föreläsaren Herman Lindqvist. Han talade om när Finland var Svenskt. Något som man inte så ofta tänker på, i vart fall inte jag, är att vi Sverige alltså har varit knutna till Finland eller vise versa i ca 700 år. Det är längre tid än vad vi har haft Skåne, Halland och Jämtland inom vår gräns. Finland eller rättare finländarna har haft stor betydelse för hur Sverige har blivit Sverige. Det finns otaliga inflätningar i vår tidiga riksdag, universitet m.m. ändan fram till 1809. Sverige påverkades dock även efter denna tid av Finnar och Finland av Svenskar. Historia är intressant.

måndag 1 december 2014

Då var det måndag igen

Då var det måndag igen. En härlig måndag med DN i sängen, hasade mig upp vid åtta åt frukost, bäddade rent i sängarna tvättade och nu sätter jag mig i min skrivarhörna för att försöka skapa några timmar. I kväll blir det föredrag av Herman Lindqvist som skall berätta om när Finland var Svenskt.

Helgen gav mig en hög böcker som jag inhandlade då Akademibokhandeln hade raggat upp en hel drös med författare som signerade sina böcker och jag fick trevliga pratstunder med dem. Resultatet från träffen blev böcker från de flesta av dem och när jag ser bokhögen på bordet framför mig blir jag matt. Jag skall ju hinna med och skriva själv också, speciellt nu när jag har tre projekt igång samtidigt. Nåväl, det är en trevlig framtid jag ser framför mig och glädje ger energi.


lördag 29 november 2014

SkrivPuffordet Kisa

Jag knep ihop ögonen för att kunna se bättre. Jo det var en båt där ut, de la vist ut nät. En person rodde den andra sysslade med något över båtkanten. Den kalla vinden från öster skar sig in genom min tjocka jacka, där jag stod på klippan och kisade ut över fjärden. En av kustbevakningens båtar låg uppankrad mitt där ute. Märkligt tyckte jag det var en ovanlig syn. Det började skymma och jag vände om för att gå mot bilen som stod på parkeringen en bit bort. Då liksom i ögonvrån såg jag något som skummade till, plaskade i vattnet ute vid nästa udde.  Jag stannade kisade ut i den mörka novembereftermiddagen. Var det en säl? Nej det reser sig en man ur vattnet och går lite krokig upp mot träden som står en bit bort. Han har någon sorts låda med sig och nu ser jag en man till som kommer efter med någon sorts kablar eller rep hängande över axeln. Jag vrider på huvudet ser ut mot roddbåten igen den är tom men ligger kvar på samma ställe som tidigare. Vad är det jag bevittnar? Är det ett scoop jag gör. Jag drar upp mobilen ur bröstfickan och klickar in den i kameraläge.

  

torsdag 27 november 2014

5 Ben

Busväder, brukligt, bedrövligt, bjällror, bruna

Busvädren har flytt som brukligt är när december närmar sig, då lugnar det ner sig på något vis. Förhoppningsvis hinner det falla några flingor innan jul så att marken lyser upp och inte som nu är så bedrövligt mörk. Julen ja, jag hör bjällror ringa, känner doften av gratinerad skinka som lyser med sin bruna knapriga yta. Bruna små pepparkakor, gula saffransbullar, grön gran och allt det röda, blommor, dukar, glittrande kulor med mera. Kom nu december med din kalla värme så kan vi börja om sen med ett nytt år fyllt av äventyr, sorg och glädje.
   

onsdag 26 november 2014

Vatten har olika former

Igår kväll hade jag ett mycket trevligt möte med kusinen Åke som jag inte träffat på flera år. Vi tog några öl och åt en bit mat på O´Learys vid Norrtull.
Morgonen mötte mig med frost och dimma. Frosten har nu gått över i vattentäckta tak, gångvägar, gräsmattor och buskar. Det ger mig lust att värma lite glögg ta fram några pepparkakor och borra ner mig i soffan med min bok ett par timmar. Men plikten kallar, ångstrykjärnet kallar på uppmärksamhet och pekar mot klädhögen av rena ostrukna kläder. Julklappar skall inhandlas och ärenden skall uträttas. Så det blir att halka omkring på lömska vatten och kanske isbelagda vägar. Med ens märker jag att vatten är det centrala i livet, det vi lever av och för.

Det är ju inget nytt och varför har vi det så svårt att besinna oss, skärpa vårt sätt att hantera miljön så att vi kan låta denna kemiska förening som kallas diväteoxid behålla sin ursprungliga mängd i fast form? Varför driver vi oss in i ett klimat som kommer att medföra oändligt lidande för stora grupper av människor och djur på vår jord? Eller är det så att växthuseffekten bara är ett sätt för naturen att reglera antalet människor på jorden? Att få stopp på obalansen, så sinnrikt konstruerat i så fall.

Tre frågor som ingen kan svara på, varför då ställa dem?

    

fredag 21 november 2014

Låt idéerna komma och lyssna på

Morgonen började med den numer rutinmässiga promenaden. Idag i sällskap med Birgitta som har sin lediga långhelg denna helg. Vi köpte frukostbröd hos bagaren när vi passerade hos honom. Att efter en timmes rask promenad sätta sig vid frukostbordet med god frukost och småprata med sin älskling det är livskvalité. Vi hade uppehåll under promenaden men under frukosten började det regna så smått med lite inslag av snö. Det är inte så mycket att fundera över det är bara att låta det komma. Vi gör som dom gör i Bergen när det regnar, vi låter det regna. Solen har lyst med sin frånvaro hela november nu och jag skattar mig lycklig att ha möjligheten till att ta tillvara på dagarna som jag vill. Att gå ut när molntäcket blir lite tunnare och krypa in i min vrå när det tjocknar till och regndropparna börjar falla är ett underbart sätt att leva.
Fram över har jag lite roliga event som kommer i antågande. Nästa vecka skall jag träffa min kusin Åke som jag inte träffat på år och dagar. Skall bli kul att träffas genom egen vilja och inte bara på grund av att någon av våra förfäder skall begravas. Sen är det Flaschdance föreställningen och andra träffar med kamrater. Om man anstränger sig lite flyter november på och snart är det jul och resa till Stavanger som står på tur för att fira jul med Birgittas son med familj och barnbarnet Herman. Det är inte så mycket att fundera på, låt livet ske bara och låt idéerna komma och lyssna på dem för att ta tag i dem, då blir allt lätt.


onsdag 19 november 2014

Jag behöver inte vänta på inspirationen längre

Nu går det inte att låtsas eller hoppas längre nu är hösten här. Kylan anlände i morse på riktigt på något vis. Jag gick min vanliga promenad längs kanalen och vinden bet mig i näsan, ögonen tårades när jag gick över höjden ner mot vattnet. Luften kändes klar, frisk och den stärkte mina sinnen och gjorde mig glad, energisk och plötsligt infann sig en arbetslust jag saknat en längre tid. Idéerna sprutade ur mitt huvud och jag skyndade hem för att teckna ner dem. Lista, punkta upp de olika infallen som kom där under promenaden. Jag behöver inte vänta på inspirationen längre, idéerna finns där och det räcker. Nu är det bara att arbeta på.  


onsdag 12 november 2014

Tjocka

Tjocka kan locka fram grund och skär
att dyka upp när jag inte vet vad jag är
Tjocka kan ge ljud som jag inte hört
skrämmer en fågel jag inte stört
Tjocka är mjukt och får mig salig
sinnena flyter ut som fullskalig
Fullskalig blir jag med min ande
mitt i vitt jag sitter grubblande

Så lättar dimman och jag återser konturer
det dyker upp nya personer och figurer
Bra det var att stänga in min syn ett tag
nu blir jag åter stark från att varit svag

lördag 8 november 2014

En kylig morgon

En kylig morgon mötte oss när vi traskade iväg på vår morgon promenad. Termometern hade landat på noll och det bet lite i kinderna när vi gick ner i sänkan och över kanalbron. Frukosten blir så god när man börjar dagen med en sådan här frisk promenad i rask takt. Dessutom lär det vara bra för blodtrycket. Nu behöver varken jag eller Birgitta sänka vårt blodtryck men vi håller det säkert på rätt nivå tack vare att vi motionerar mycket.
Dagens rutiner rullade sedan på med melodikryss följt av att jag knåpade i hop veckans V75:a. Nu är det bara att hålla tummarna att rätt hästar vinner. Det är trevligt med rutiner men samtidigt lite kul när man gör saker som sker utanför boxen. Vi gör bägge delarna tycker jag och det gör livet innehållsfullt.  

fredag 7 november 2014

Kyligt ute denna november dag

Det är kyligt ute denna november dag och vi funderar på att förlägga vår dagliga promenad till företagsmässan här i Åkersberga. Man lär förbränna mer fett när det är kyligt så det blir okey med en lite kortare promenad. Kortare förresten det blir kanske lika långt som vanligt efter att vi knallat runt där inne på mässan.
Sen när vi kommer hem är det fritt fram att lägga sig i soffan för att vila. Med boken och läsa ett par rader för att strax därpå somna in i en liten middagslur. Tänk det är många år sedan nu då det var helt omöjligt att somna på dagen. Då energin sprutade och jag kunde inte ens ligga still. Precis som barnet jag såg häromdagen på det lilla kaféet. Föräldrarna sa åt honom att sitta på soffan under tiden de beställde. Han satt först helt stilla, sedan lade han sig ner för att med ens sprätta upp i brygga, snodde runt och avslutade med att rulla ner på golvet. Då kommer pappa farande lyfter upp honom säger till på skarpen med en fråga "Arnold varför kan du inte sitta still som folk". Arnold svarar "Jag är inte folk jag är bara Arnold"  



















http://www.flickr.com/photos/bas-boerman/11235551994/sizes/z/in/photostream/

torsdag 6 november 2014

Byta ut fettet mot lite köttigare armar

Jag ställde in morgonpromenaden idag då det yrde snö utanför fönstret. Beslutade i stället att utnyttja erbjudandet om ett gratis besök på Friskis & Svettis. Väl där började jag med lite uppvärmning som jag gjorde under mina träningspass före cyklingen genom Sverige. Gick på bandet, sprang en stund så jag fick igång pumpen. Så långt var allt väl. Satte mig vid första maskinen för att träna muskulaturen på övre bröst och armar. Samma vikt som när jag var här sista gången i mitten på maj. Oj vad tungt det var. Vart tvungen att sänka vikten till det jag hade i började av Januari förra året. Börja om på nytt alltså med att byta ut fettet mot lite köttigare armar. Så går det om man inte håller efter sa sotaren när skorstenen brann. Tack snövädret för insikten

onsdag 5 november 2014

Det fordras att alla står på samma sida

Sitter och för över gamla diabilder till digitalformat, en kul sysselsättning som passar bra så här års. Många bilder blir det och tankarna far iväg till de som inte finns med oss längre, de som bytt sida och kanske vakar över oss arma jordingar nu eller inte, vem vet? Inte jag.

Hur som helst vill jag vara kvar på den här sidan så länge jag kan delta i det som händer och sker. Det finns mycket ogjort än och mycket som jag vill se vart det tar vägen. Med barnen, barnbarnen och resten av världen. Jag vet inte om det var bättre förr. Då på sextiotalet oroade jag mig  om kriget kommer nu ligger oron mer i att vår kortsiktighet kommer att stjälpa in oss i en återvänds gräns.
Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969 och återvände i triumf den 24 juli. De hade uppnåtts ett mål som sattes upp nio år tidigare och som då lät omöjligt. Det går alltså att leva upp till det som ser ut som omöjliga mål om alla samarbetar. Det fordras dock att alla står på samma sida annars fungerar det inte.
Men som doktor Dängroth en gång sa "Jag är skeptisk"

Folkets forum


 

tisdag 4 november 2014

Jag skakar av lust

Vaknar med mycket energi och skakar av lust till att bejaka dagen.

Läste i DN en artikel om bloggaren Stig Bergstrand och fick inspiration att puffa igång min blogg på allvar. Kan han som 83 åring så borde väll jag 63 år ung orka med lite noteringar per dag. Nu blir det en löparrunda i spåret och sedan ta tag i boken igen. Vädret är ju perfekt för det, disigt med regn hängande i luften.

Jag skakar av iver att träna, skriva, stryka, tvätta bilen m.m.

måndag 3 november 2014

Trött

November den sista höstmånadens första måndag har genomlevts. Det var sol det var regn och sol igen. Energin finns där, men inte hos mig just nu. Jag kan inte fånga den. Försökte med en sväng ut runt i friska luften och blev lite glad ett tag men sen sjönk jag ner i soffan igen. Jag kanske skulle starta ett projekt. Ett projekt som engagerar och liksom suger in energin i min kropp. Men ack jag är för trött, slö, däven, dåsig, gäspig och slut för att starta ett projekt. Nä jag väntar in tisdagen      

onsdag 22 oktober 2014

Startar dagen med SkrivPuff-ordet "Genom"

Det är genom skrivpuff jag försöker starta min skrivardag
det är inte alltid så lätt att vara den jag vill, jag
Med kraft jag möter mina demoner lätta som svåra
och ibland jag sår ett frö i min myllas fåra

Nu när hösten kommer är det lättare att sitta still
det är ju i sanning det jag helst vill
att med orden forma en dikt, anekdot eller saga
jag har de så bra skall ej klaga

tisdag 7 oktober 2014

SkrivPuffbild 7 oktober

Det hade regnat från tidig morgon till sena eftermiddagen. Vi blev rastlösa så som man blir när man inte kommer ut eller inte vill gå ut i sådant här ruskväder. Efter att whiskyn öppnats och att vi tagit några glas blev ordväxlingen fräckare och mer plump från oss män. Stämningen steg mellan Sture och mig men sjönk hos kvinnorna. Greta ville ta en bild på oss, det var ju trots allt inte så ofta vi träffades numer. På bilden ser man hur Anna längtade att denna dag var över och helst innan Sture blev allt för full. Det slutade tyvärr oftast i det.
http://www.flickr.com/photos/perspektivetmuseum/11190638055/sizes/z/in/photostream/  

onsdag 24 september 2014

SkrivPuffordet planering

Att cykla genom Sverige krävde egentligen inte så mycket planering. Jag tog min cykel, några kartor redan hade utstakad färdväg, köpte några cykelväskor ett tält och tog tåg/buss till Trelleborg och började cykla. Efter knappt en och en halv månad var äventyret slut. Jag ångrar inte för en sekund att jag gjorde detta. Jag har nu prickat av en punkt på min backlist och nästa får bli att resa till Kuba för att bese det fantastiska landet samt att besöka Västindien. Det fordrar planering och den startar jag med nu.

Vill ni läsa min blogg från cyklingen mellan Smygehuk till Treriksröset så gå via denna länk På cykel genom Sverige   

tisdag 23 september 2014

SkrivPuffordet sammanfoga

Nu löven blekna
röd är min kind
Blommorna de vekna
frisk är höstens vind
 
Längre blir våra nätter
jag ljus i fönstret tänder
På värmen jag sätter
tar en bok i mina händer
 
Nu kommer lugn och ro
vi får vila i vår vrå
Det är bra må du tro
härligt är det grå
 
Om vi tänker noga
så har all tid sitt
Tid att sammanfoga
vipps mörker är vi kvitt

måndag 22 september 2014

SkrivPuffordet medge

Det är bara att medge att nu har tiden kommit ikapp. Hösten är här och som den kom. Med blixt och dunder, storm och regn. Så bra då kan jag med gott samvete sitta inne och skriva hela dagen.

söndag 21 september 2014

SkrivPuffordet sur

Varför sitter du där och är sur
det är ju din tur
hjälper inte att vara tyst som en mur

Det skall var fint i kaninens bur
det är ett rart djur
att se det så här får mig att bli magsur

Jag måste ta mig en Samarinkur
och en cykel tur
sätt igång nu din tjuriga figur


tisdag 16 september 2014

SkrivPuffordet sken

Han slängde ut en blick över havsytan. Det blänkte till, en reflex kastade sig in i hans ögon och för en stund var allt vitt, vitt, vitt. Solen sken över alltihop och på något vis kände han en motsats till det som hänt. Båten brann fortfarande, han kände fortfarande värmen slå mot hans ansikte. Den lilla gummibåten drev med honom sakta från platsen. Han satt där utan åror, utan proviant, utan vatten. Han var allena med havet och sin kropp och själ. Han kände ingen fruktan eller rädsla bara ett lugn. Allt var förlorat. Han log när han tänkte att nu är jag inte utslängd på bar backe, jag har näsan över vattenytan, så det blir nog bra så småningom. Vilket märkligt skådespel. En helt blank havsyta, inte en krusning, den sprakande elden från båten som speglade sig i vattnet. Då vid horisonten ser han en båt som styrde rakt mot honom och han sken upp.  
   

onsdag 10 september 2014

SkrivPuffordet Händer

Vad är det som händer

Jag mig i sängen vänder
om och om igen, jag bänder
går in i återvänds gränder
Vad är det som händer

Vaknar, bredvid gnisslas tänder
är det fiender i dessa länder
eller finns där åsiktsfränder
inget liv kvar, här bara bränder

Jag sträcker ut mina händer
till de lidande i länder
som måste fly från sina fränder
två och två och en i sänder

Vad är det som händer
vilka kommer till mina stränder
När jag nu är människa till kropp och själ
då vill jag väll alla väl

tisdag 9 september 2014

Nu kliar det

Tillbaka till huvudbloggen igen efter min tripp i sommar. Det börjar klia i skivar fingrarna igen

tisdag 13 maj 2014

torsdag 24 april 2014

En dikt till dagens SkrivPuff bild

Det var före radio, teve och mobilen
det var då man mun till mun gjorde dealen
Det var då vi lät själen vara med oss
efter maten tog någon vid bordet ett bloss
Det tickade en klocka på väggen
vi lyssnade och begrundade utläggen
Gungstolen knarrade mot en parkett
det fanns ro men allt var inte lätt


http://www.flickr.com/photos/25347284@N04/10948222325/sizes/z/in/photostream/

onsdag 23 april 2014

SkrivPuff ordet lust

Solen lyser på altanen och dagen ligger nyvaken
nu skall jag få fart på den gamla klipparkraken
för gräset har växt oroande snabbt denna vår
men klipparen inget alls vidare mår
när jag rycker i snöret kommer endast en pust
den säger det samma som jag, jag har ingen lust

onsdag 16 april 2014

SkrivPuff ordet Skaka

Skaka galler får man göra
om man gjort något man inte bör
Skaka mattor är nått man inte längre gör
men ser jag på mina så är det något man bör
Skaka knän är något som mig stör
när man skall hålla tal eller vara charmör

tisdag 15 april 2014

SkrivPuff ordet Uggla "Här sitter jag och ugglar som en annan uv"

Ja misstänkte att det var något skumt i görningen, det satt en uv på skorstenen och ugglade. Var det katten han var ute efter eller vår husmus när den springer hem från festen i vårt skafferi på morgonkvisten? Det kändes inte bra.
Jag beslöt mig att skrämma bort den så jag gick ut på gården tjoade, hoppade, hytte med näven. Men den tittade bara på mig med sina stora ögon och lät huvudet glida från den ena till den andra sidan, därefter vred den huvudet helt åt andra hållen och fullständigt nonchalera mig. Det var då jag bestämde mig att klättra upp på taket och peta bort den. Jag hämtade stegen och lutade den mot taket och jag började klättra. Oj, det var högt märkte jag när jag kom till takslutet. Men nu var det dags för att fritt klänga på takpannorna med kvasten i höger hand. Uven tittade på mitt företag med stora ögon och förvånad blick. När jag lät den ena handen vila mot taket och den andra krampaktigt hålla i kvastskaftet samtidigt som jag försökte trycka på med benen för att komma framåt, uppåt, kände jag att det gav vika vid foten och stegen gled iväg och jag hörde hur den föll. En klassiker, tänkte jag. Mina tankar rusade i huvudet och sa, den där uven skall bort sedan får jag försöka lösa resten. Jag tog ny sats tittade upp för att ta sikte på skorstenen och ugglan. Den var borta.
Nu skulle jag ner. Hasade mig längs hängrännan som knakade betänkligt. Jag kom fram till stupröret slängde kvasten och baklänges ålade jag över kanten. Det kändes som jag fastnade i gylfen och efter ett modigt ryck lossnade det och skjortan tog tag i hörnet på hängrännan och en lång reva slets upp i den. Mina händer klamrade sig fast panikartat runt stupröret och jag var blodig både på mage och händer när jag kom ner.
Efteråt gick jag in tvättade av mig och bytte kläder. Satte mig på farstukvisten med ett glas whiskey för att lugna nerverna.
Efter någon timme kom Greta hem.
- Vad gör du där, frågade hon
- Här sitter jag och ugglar som en annan uv, svarade jag.
Hon stannar plötsligt och tittar upp mot taket.
- Kom, smyg hit får du se vi har en uggla på skorstenen. Vad trevligt , sa hon med dämpad röst.
- Vad säger du en uggla det kunde man väll aldrig tro att en sån skulle sätta sig på vårt hus, svarar jag. Han kanske är ute efter katten?
- Nej men usch. Du får försöka skrämma bort den Oskar.
- Ja, jag gör det i morgon. Nu låser vi in katten och oss och lagar mat. Jag har haft nog med äventyr idag, sa jag.
På morgonen efter var uven borta. På eftermiddagen satt den där igen 
 

måndag 7 april 2014

Tillbaka i toppen igen

Som Djurgårdare är ju en sådan här dag helt underbar. Nu går hockeylaget upp i finrummet och växlar ut AIK i SHL. Det blir något att suga på under sommaren och i hopp om att fotbollen utvecklas till den fest som den kan vara om alla kan förstå det. Annars har dagen mest regnat bort

tisdag 1 april 2014

Det känns så svart inom mig

Det känns så svart inom mig när jag läser om händelserna i Helsingborg i helgen. Jag som älskar fotboll och vill uppleva festen det kan vara som det kunde bli.
Som jag ser det var våldet som utfördes inte hat inte kamp utan ett förtvivlat rop på hjälp från en ung man att bli fri och tagen ut ur ondskans och kanske drogernas grepp. Att det inte gjorts tidigare är vi alla skyldiga till. Att det finns dom som är kvar i detta grepp är vi alla skyldiga till. Vi som inte ger barn och ungdomar ett samhälle som genomsyras av kärlek, plats för spontanidrott där vuxna och ungdomar leker tillsammans och inte var för sig. Hur skall våra ungdomar bli goda män och kvinnor om de inte får se hur man skall uppföra sig i grupp, hur man älskar sitt lag utan att hata motståndaren.

Kristian Gidlund sa något väldigt fint i sitt sommarprogram: "Det är när godheten blundar som ondskan gör som mest skada."
Låt oss inte blunda.

torsdag 20 mars 2014

SkrivPuff orden grepp och grinar

Vintern vill inte släppa sitt grepp, den biter sig kvar och grinar emot mig en morgon som denna, om än med viss tvekan. Ena dagen tö den andra snö den tredje gnistrande sol med minusgrader för att följas av en härlig dag med sol och värme. 
Mars och april är månaderna man ständigt blir lurad i. Idag vår i morgon vinter och/eller kanske sommar. Det är det här tiden livet visar sig tydligast, som det faktiskt är. Förändring, svek, hopp, kärlek, sorg, besvikelse radas upp och kan växla under dagens lopp från timme till timme. Det är inte konstigt att somliga drabbas av depression den här tiden på året. Det finns ju inget att förlita sig på. Jo, kanske! Det blir ljusare för var dag. Den saken förändras inte, det går mot ljusare tider i en framåtriktad kraft som inte kan stoppas. Om jag tar fasta på det så känns det lättare och hoppet om en varmare skönare mer avklädd tid finns där och jag vet att den kommer, det kan jag lita på.

tisdag 18 mars 2014

Vart skall denna dag med mig fara

Så lätt det var att upp ur sängen hoppa
denna marsmorgon still
Jag såg i rabatten det börjar knoppa
jag stannar lite rådvill

Vart skall denna dag med mig fara
till Aberdeen, Las Vegas
Seattle eller kanske Skara
Mora och träffa en mas?

Spelar väll ingen roll vad det blir
jag är frisk och fri
Dit jag far finns ingen souvenir
men skön magi

Här är alla glada att solen skiner
ingen gör mig besvär
Här finns inga trumpna miner
ingen är mig tvär
Det är ingen chimär
jag bara dagen beklär
I min egen sfär
Allt är sådär
Alla är så familjär
Ser en pjäs av  Voltaire
om en man i en affär
Han läge är prekär
Nej nu åker jag till Skutskär
och äter blåbär
det var väll sådär
jag är ju pensionär
så jag slutar här

torsdag 13 mars 2014

Nyårsdagen den 1 Mars


Jag var på fotvården i morse och efter det gav jag mig i väg med lena fina ny behandlade fötter, cyklade ut och mötte våren. Våren är som ungdomen otålig och vill komma igång. Precis så var det idag, det blev varmt och vårtecknen dyker upp. Jag såg Tussilago eller Hästhov eller Tussilago farfara (kalla det vad ni vill), blåsippor, fjärilar ett antal Citron och Nässel, cyklister bland annat jag själv, någon som äter glass och efter cykelturen drar jag mig in i lähörnet på altanen och tar en eftermiddagspilsner (även det ett vårtecken). Ja sådan är de första dagarna på våren och jag undrar om vi svenskar inte borde gå tillbaka till att räkna den första dagen på året som man gjorde 153 f.Kr. Det är ju nu allt börjar. Då var den 1 mars nyårsdagen. Jag tycker vi bildar en facegrupp som jobbar för att 1 mars skall vara vår första dag på året. Det är mer logiskt så. Vårt mål föreslår jag blir att det blir så senast 2040 för då blir jag 90 år


tisdag 11 mars 2014

Beundra mig själv

Idag blev det en cykeltur eller en tur med att släpa cykel i skogen. Jag valde en väg som inte var någon väg utan ett skogshygge. Släp och slit blev det, för vända om det gör inte jag inte (lite envis är man nog). När jag äntligen kom fram till där jag visste det fanns en väg så hamnade jag mitt i ombyggnaden av Roslagsbanan till Österskär. En massa dumpersförare som undrade vad jag var före en figur som kom inifrån skogen där det inte finns någon väg eller ens en stig och cyklade i vägen för dem.
Phu, hemma igen med lerig cykel, byxor, skor och väskor så blev det att ta det medhavda kaffet i solen på altan. Den koppen och den mackan den satt gott den.

Där i solen satt jag sedan och beundrade mig själv för att jag klarade av att släpa cykel över ett risigt skogshygge i 2 km. Beundra mig själv för att jag är så envis att jag tar mig fram där det inte finns någon väg, inte ens en stig. Men så föll mig tanken jag kanske i stället skall ta lärdom av att har jag valt fel väg får jag ta konsekvensen och vända för att söka en ny och bättre. Det hade nog vart mer beundransvärt. Men motion det fick jag vilket var ett av målen med turen.  

onsdag 5 mars 2014

Mina två SkrivPuff ord på T är Träna och Tänk

Jag fick ryggskott för över en månad sedan och det har avtagit och kommit sedan dess. I söndags var det väldigt besvärligt igen och på måndag morgon fick jag åter jobba för att komma upp och ur sängen. På förmidagen kunde jag knappt komma ur stolen efter en timmes skrivande. Jag gick några vänder runt i rummet och satte mig sedan en stund i soffan för att klinka lite på gitarren som jag brukar och när jag reser mig upp igen så är ryggontet helt borta. Tänk att musik kan göra sådana underverk.

Idag på morgonen var jag fortfarande helt fri från ryggvärk. Till gymmet för att köra mitt pass på 50 minuter. Jag har visserligen under den gångna månaden tränat dom dagarna som ryggen har tillåtit det men idag kände jag mig starkare och gladare än på länge. Skönt att träna utan att behöva tänka sig för vid varje rörelse.

måndag 3 mars 2014

I väntan på den riktiga våren

Nu är det mars, den första vårmånaden. Enligt SMHI har våren redan kommit till Stockholm vilket betyder att medeldygnstemperaturen skall vara över noll i sju dagar i sträck. Men vi får nog vara beredd på bakslag i år som alla andra år. Den milda vintern har gjort att greenkipern på golfbanan är glad och nöjd, då greenerna redan nu är i fint skick då det inte har tagit någon skada av mögel eller annat otyg så som det hände förra året. I väntan på att solen skall börja lysa och värma ordentligt så får man ligga inne vid spisen som en katt och avvakta.




tisdag 25 februari 2014

Kung Bore gäckar oss

En dikt inspirerad av Skrivpuffbilden nedan

Snart är det mars den månad då våren komma
Snart kommer våren med grönskans  kraft
Snart vi observera allt, inget får oss undkomma
Snart är vintern något som vi haft   

Men ack ett steg tillbaka vi får räkna med
mars är lurig liksom månaden april
när Bore gäckar oss  vi får åter hugga ved
det ger dock Bore ingen goodwill
 
Att längta efter värme det är vår lott
men det blir kallt ett par tre gånger
innan sommaren oss nått
innan vi får höra Lindgrens sommar sånger

http://www.flickr.com/photos/66474042@N07/10926946953/sizes/z/in/photostream/


__________________________________________________________________________
Idag blev det trots lite kylig motvind en cykeltur. Läs mer om min planerade Sverigecykling på mi blogg På Cykel genom Sverige.
http://cykelsydtillnord.blogspot.se/ 

måndag 10 februari 2014

Nu glömmer vi att allt går i en cirkel och ser bara framåt

Det rullar på mot våren, sommaren och snart går vi runt i lätta kläder igen. Nu glömmer vi att allt går i en cirkel och ser bara framåt. Om en liten tid är det vår i sikte, talgoxarna har redan börjat att tuta salut för den. Dagarna blir allt längre och nätterna kortare. Köpte en månad till på gymmet idag med förhoppningen att det var den sista före sommaren och att jag kan börja träna ute i början på mars. Jag är alltid så positiv den här tiden på året. Allt känns så förväntansfullt och årets stort äventyr är planerat att bli något alldeles extra. Inte en spännande utlandsresa utan en avsyning av mitt eget hemland, vårt land. Att få följa sommaren som breder ut sig norröver ser jag fram emot med stor förväntan. Att försöka hålla jämna steg med den (sommaren) på cykel blir kanske övermäktigt men jag är övertygad om att det blir en fysisk och framför allt en mental prövning som jag ser fram emot att möta. Tiden just nu ser jag som en uppbyggnadsperiod där jag stärker mig kroppsligen inför de kommande strapatserna.

torsdag 6 februari 2014

Vad gör du hela dagarna?

En del frågar vad gör du hela dagarna nu när du inte jobbar, ni vet jag är pensionär numer.
Ja idag gick jag upp 6:20 för att ta en långpromenad sedan åta jag frukost följt av att stryka kläder, städa, köra till återvinningen, handla, sitta och överföra diabilder till nytt media, läsa bok, skriva lite om det ena och det andra. Nog går mina dagar och jag tycker att allt det jag gör är roligt, berikande och lugnande.

onsdag 5 februari 2014

Ljusare tider

Det blir allt ljusare. Nu är dagen 2 timmar och 20 minuter längre än den var på julafton. Det gör att jag blir gladare och det känns att något är på gång. I morse hörde jag både blåmesar och talgoxar var i farten med ivrigt vårkvittrande.

Jag har kommit igenom med omskrivningen av min bok och är nu på väg framåt igen. Det känns också bra. Allt detta ger livskraften ny näring och arbetslusten ökar.
Jag fortsätter att fylla på min checklista med material inför cyklingen. Granskar kartorna m.m. Det är mycket tankar runt det nu. Det är lång tid kvar och jag går mest och väntar på att få komma igång med förberedelserna på allvar.

måndag 3 februari 2014

Nu siktar jag in mig på träning och vidare planering

Jag tänker från och med idag skriva min blogg som en bloggdagbok men involvera SkrivPuff ordet i de anteckningarna.

I mitt huvud börjar min cykling genom Sverige ta mer och mer form. Med förra veckans ryggskott (som ännu inte är helt läkt) kommer naturligtvis tankarna och en oro på vad händer om jag får krämpor mitt i äventyret. Men jag slår bort oron med den mentala övningen att det är väll en del av äventyret, precis som livet. Skall man gå och fundera på vad som eventuellt kan hända då kan man  sitta still hemma och hoppas på att inte huset rasar samman. Nej nu tar jag nya tag och ställer in mitt sikte på att fortsätta träningen och planeringen inför resan. Första utgåvan av färdplanen är klar och jag räknar med att starta 19 maj i Trelleborg, för att två månader senare sätta mig på Treriksrösets kummel runt den 17 juli. Sedan återstår en liten tur tillbaka ner de 10 milen till Karesuando. Totalt räknar jag med att hela turen kommer att omfatta ca 280 mil på två månader (63 dagar) det ger ett snitt på 4,5 mil om dagen inklusive mina vilodagar.  
Det är ju inte bara själva cyklingen som skall planeras. Även en del runt omkring här hemma skall man ju fundera igenom.
Resan är tänkt att följa sommaren som kommer och väcker landet. Jag kommer förhoppningsvis på efterkälke och hoppas på att sommaren redan för anlänt till Norrland när jag kommer dit. 
Vårt vackra land ligger där ute och väntar på att jag skall komma och bese det.  


torsdag 30 januari 2014

Blixtar och dunder

Det var inte den där heta luften som vi vant oss vid den morgonen. Det var mer fukt i luften och dagen mötte oss med en tryckande värme redan tidigt på morgonen. Efter frukost strosade vi runt i den lilla byn. Alla, även innevånarna drog sig undan solen, in i skuggorna, ner i poolerna och allra helst in i de luftkonditionerade rummen. Det var något på gång det förstod vi. Till och med fåglar och apor var lugna.
På sena eftermiddagen såg vi molnen komma in från havet. Vid fem hörde vi det första mullren där ute. Vi såg de vackra blixtrarna och stilla i tystnaden på vår veranda lyssnade vi till det dova bullret som fick tankarna att vandra till krig. Det var som vi satt några kilometer från fronten och lyssnade på kanonernas outtröttliga muller. Det kom närmar och närmare. Buskar och palmer ruskades om i de kraftiga vindbyarna som nu började bli tätare efter att först kommit virvlande som sändebud i glesa pustar. Det mörknade och några tunga stora regndroppar föll ner på plattorna i gången framför oss, splasch, splasch. De torra löven som sopats undan virvlade nu vilt omkring i den lilla trädgården, landade och for upp igen som rastlösa hysteriska neurotiker. Skräp, löv och en del smådjur sveptes ner i poolen. Regnet tilltog med mer kraft och övergick i ett skyfall som mer kan beskrivas som vattenfall. Då kom en blixt en knall i samma ögon blick. Lamporna blinkade till. Tätt följd kom ytterligare blixtar och knallar i en strid ström utan mellanrum. Ett öronbedövande dånande från blixtmuller, regnet som nu dånade ner, vinden som fick allt att ruskas om. Lamporna slocknade nu och fläktarna stannade men blixtarna kom så tätt att inget av skådespelet gick förlorat för våra ögon. Efter tio minuters blixtrande kavalkad började det glesna av och vi hörde att vädret passerat. Regnet upphörde tvärt men allt var fuktigt i palmkronor och det rann vatten från taken en lång stund efter. Det blev tyst, det började ljusna igen och luften kändes frisk och lätt att andas. Fåglar och apor började med sin läten. Vi såg människor komma ut ur sina gömmor för att genast börja torka bort vätan. De talade med varan och skrattade. Solen började gå ner och snart var det helt svart. Elen var ännu inte åter, den kom först tidigt nästa morgon där i St Lucia.


onsdag 29 januari 2014

Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete

Jag vill här framföra
du skall icke röra
för du kan då störa
eller kanske synliggöra
ett damm som kan börja föra
en inre dialog i ditt öra
att du måste något göra
för att kunna hänföra
och kanske gottgöra
kanske förföra
med en blank yta klargöra
att det var din tur att här rengöra
....
okey, jag det nu vill fullgöra

torsdag 23 januari 2014

Händelse vid en busshållplats (SkrivPuff ordet idag ange)

- Kan du uppge något signalement på dem som slog honom? frågade den kvinnliga konstapeln.
-  Jag såg ju inget, har jag ju sagt, sa kvinnan som varit i sällskap med den nedslagna mannen.
- Hur kunde du inte sett något? Du stod ju alldeles bredvid när de hände. Hur uppstod skärmytslingen?
- Vet inte, de bara slogs
- Men någon kom väll fram för att bråka eller var det din kille som började bråka med dem?
- Det är inte min kille
- Vilken relation har ni då?
- Ingen
- Känner du inte honom
- Nej
- Men du låg ju över honom och sa hans namn när vi kom fram
- Ja
- Ja, och
- Jag har alltid önskat mig en man som heter Anders och jag hoppades att han hette så. Jag kunde ju inte vet att det var rätt. Jag bara önskade det. Jag ville ta hand om honom
- Kenneth, ropar den kvinnliga  konstapeln till sin kollega. Vill du vara snäll och föra upp den här kvinnans signalement för vidare förhör på stationen.
Hon lutade sig fram mot Kenneth och viskade
- Se till att det finns en psykolog tillgänglig när vi fortsätter med henne.
Sedan vände hon sig till en annan person på busshållplatsen.
- Har du något att ange som rör händelsen här?

onsdag 22 januari 2014

Jag saknar ibland

Sommaren, den är för alltid förbi den kommer inte igen, inte den sommaren.
Den sommaren vi sprang på gärdena som löpte ner mot sjön.  
Den sommaren vi kröp inne i gångarna som vi gjorde i höt på skullen.
Den sommaren då vattnet var varmt och kvällen ljum.
Den sommaren då vi låg och viskade långt in på natten.
Den sommaren då mitt hjärta bultade så våldsamt hårt.
Den sommaren då vi omfamnade varandra.
Den sommaren som idag känns så långt bort, så länge sedan.
Den sommaren kan jag sakna ibland.
Den sommaren gav mig min grundvärdering.
Den sommaren gav mig dig.
Den sommaren är för alltid förbi, men jag vill inte ha den åter, inte den sommaren.  

tisdag 21 januari 2014

En Skrivpuffbild

Så mjukt hon svävar, flyktigt hennes röda hår
Så mjukt och skönt en luft bubbla
Så tyst, märkligt inget hon förstår
Så tyst hon på något grubbla
 
Då så sakta ett ljud en melodi
Då lent mot sin hy så len
Då en skön ton i harmoni
Då sakta kommer idén
 
Nu hon klockan stänger av
Nu hon sträcker på sin kropp
Nu idén är borta som henne omgav
Nu hon minns det var ett bröllop

http://www.flickr.com/photos/francescaromanacorreale/11907082073/sizes/z/in/photostream/

måndag 20 januari 2014

Åter till vardagen

Efter ett par dagar i Vemdalen med goda vänner, god mat, god dryck samt härlig skidåkning i ett härligt väder är jag åter i vardagen.  Inte så pjåkigt det heller.







Nu blir det att skriva på, planera vidare för sommarens äventyr, motionera vidare och mycket, mycket mer.
I jublande backen
I vilande skogen
På stormande after ski




torsdag 16 januari 2014

Text till Skrivpuffbild

- Kom nu pappa vi är sena
- Men ser du inte dom har ju sänkt priset på Jameson. Jag måste in och köpa en flaska
- Det kan du väll göra i morgon, vi har bråttom nu. Vi skall till skolan nu, du lovade ju Frippe att följa med
- Inte mer bråttom än att jag hinner in och handla den där.
Agaton rusar in i affären med något framåtlutad, nedhukad gång.
Det tar tid och Elisabeth börjar bli otålig.
- Kom Frippe vi går morfar får komma efter.
- Vad var det morfar skulle handla?
- Vuxendricka.
- Sådant som mormor inte tycker om
- Ja kanske det, kom nu vi måste skynda oss
- Va fort du går
- Vi kommer försent annars
- När jag blir stor skall jag också köpa vuxendricka och ta det lugnt.

http://www.flickr.com/photos/cedpics/11795248563/sizes/z/in/photostream/

onsdag 15 januari 2014

Dagarna går

Dagarna går och vi med den som det brukar heta. Jag planerar dock vidare min cykeltur. Har som jag skrivit tidigare gjort en färdplan med start den 19 maj i Trelleborg. Jag är just nu i stånd att skapa en checklista inför resan och jag har beställt cykelväskor till cykeln. Tränar gör jag också, tre dagar gym (måndag, onsdag fredag) plus raska 45 minuterspromenader dagarna däremellan.

I morgon far vi till Vemdalen för några dagars skidåkning.

torsdag 9 januari 2014

SkrivPuff-ordet Skymt

”Vart är han?”, frågade den fetlagde mannen när han rusade in i rummet där vi satt. Vi tittade all upp på honom. Fem förvånade miner såg upp från kaffekoppar, semlor och morgontidningar. Den fetlagde mannen står still en stund, som ett sreamhack på en dator. Sedan fortsätter hans blick att skanna rummet, han tittar mot bröddisken, över disken på expediten. ”Vart är han” upprepar han nu med en mer irriterad röst än som tidigare, upphetsad.  Sedan går han fram till disken som om förtrollningen plötsligt har släppt. ”Som vanligt” säger han till expediten. Hon hämtar en chokladbiskvi fyller en kopp kaffe. Mannen ser sig om runt i rummet och spricker upp i ett stort leende. ”Ni såg just ortens stora skådespelare in action skymta förbi” sedan ler han ett brett leende tar sin kaffekopp, biskvi och går och sätter sig.

fredag 3 januari 2014

Öde

Öde ligger den stora stranden
jag går där och tänker på livets gåta
Skit nu blev mina byxor våta

Jag undrar om jag kan den
gåtan jag menar om livet
Från vattnet jag tar klivet

Vad är det som styr är det anden
kan det verkligen vara så
Här måsta jag gå en bit på tå

Vad skönt det är här i sanden
livet är nog vad man gör det till
ha, där ligger en död sill

Det kanske styrs genom familjebanden
och livet blir som det blir
Se där bort är en pir

Jag stannar upp och ser mot horisontranden
så underligt det är ett livsöde
Där driver en båt helt öde

Så vilsen utan någon som styr
det är ingen som om den bryr
Så är det nog med livet, någon måste styra
annars skulle ju alla gå om kring och yra

torsdag 2 januari 2014

SkrivPuff-ordet Vanlig

Tillbaka i de vardagliga igen.  Min omedelbara reflektion denna morgon är att vardaglig är ett adjektiv med en negativ klang, det behöver ju vardagen inte vara om man bestämmer sig för det. Jag bestämmer mig därför, här och nu att vardagen inte skall vara något vanligt utan varje dag skall ges innehåll av det jag verkligen vill göra. Inget skall längre bli som vanligt, det låter som en bra start på dagen och året.

Men ett mål med allt det ovanliga jag gör det skall jag ha