tisdag 13 april 2010

Utmaning 2010:103 - 13 april om tilltal

Balkongdörren stod öppen och Torsten hörde hur folk på gården talade till varandra, en moped längre ut på gatan knattrade fram. Knallert heter det viss på danska, passande ord, tänkte han. Det var en fin förmiddag och för dagen hade han inga planer.

Det ringde på dörren och han gick för att öppna. När han nästan var framme hörde han hur det small, följt av ett fruktansvärt oväsen som slamrade mot dörren. Det lät som någon slog med slägga, han såg hur dörren riste vid varje stöt. Va fan är detta? Tänkte han. Det var absolut någon som vill in. Han ropade allt vad han orkade mot dörren ”Va i helvete gör ni, vad vill ni, vilka är ni?” plötsligt slutade det slamra och han hörde hur någon rörde sig där ute och rusade iväg. Torsten stod som förstenad en stund och sedan vända han, rusade ut på balkongen såg två ynglingar rusa över gården. ”Hallå, stanna” ropade han efter dem. Det fanns ingen på gården, vart var rösterna han hade hört för en stund sedan? Torsten hörde sin egen häftiga andhämtning, inget annat.

”Du där upp, vad gapar du om” det var Lisas man Sture som kom ut på gården och tittade upp mot honom.

”Det var några här och försökte ta sig in” sa Torsten ”dom rusade iväg ditåt” och han pekade åt det håll dom sprungit.

”Nä, dom som sprang där var mina brorssöner. Men de var någon som stack ut via cykelrummet och som inte svarade på tilltal. Jag tyckte det såg ut som en kvinna.”

”En kvinna” sa Torsten förvånat.

”Ja, hon hade långt hår”

”Jag tycker vi skall låsa det där cykelrummet, det har jag tyckt länge” sa Torsten och muttrade ”kvinna, långt hår” sedan gick han in och satt på kaffe.