Så mjukt och skönt en luft bubbla
Så tyst, märkligt inget hon förstår
Så tyst hon på något grubbla
Då så sakta ett ljud en melodi
Då lent mot sin hy så len
Då en skön ton i harmoni
Då sakta kommer idén
Nu hon klockan stänger av
Nu hon sträcker på sin kropp
Nu idén är borta som henne omgav
Nu hon minns det var ett bröllop
http://www.flickr.com/photos/francescaromanacorreale/11907082073/sizes/z/in/photostream/
Vilken underbar dikt.
SvaraRaderaOväntad vändning i en vacker melodi!
SvaraRaderaUnderbart!
SvaraRadera