måndag 15 december 2014

Nu sträcker mörkret ut sig till det yttersta

Att gå först eller sist är viktigt, det är det som håller ihop gruppen. Att flankera kanterna kan vara nog så svårt, där handlar det ytterst om att försvara gruppen. Vart jag befinner mig vet jag inte. I gruppens mitt kanske och gömmer mig. Man vill ju inte tro att det är så men så är det nog. Jag försöker att inte bry mig fast det är ju det jag gör.

Idag sänkte sig åter molnen över nejden. Efter en härlig söndag med lågt stående decembersol. Nu sträcker mörkret ut sig till det yttersta sedan vänder ljuset tillbaka. Först sakta sedan i allt snabbare takt. Så har det varit för mig nu i snart 64 år men jag blir lika fascinerad varje år, vår. Nu är det att vänta in julafton då vänder det. En minuts längre dag då, än den 23:e sedan någon minut längre för var dag och redan första veckan i Januari så ökar dagen med tre minuter per dag, sedan mer och mer. HÄRLIGT!

Lite kontroll av husbilen, lite planering inför vårens Kuba resa och lite skrivande och läsande. Känns inte som jag gjort så mycket idag men man behöver inte alltid sträcka ut sig till det yttersta. En mulen dag som denna är det skönt att dra filten över sig med boken i hand och somna till lite när ögonen faller ihop. Det kommer tider som kräver mer energi. Då är det bra att vara utvilad.

Såg att Ulf Lundell börjat blogga, kul! Är ni också fan av hans konstnärskap så har ni länken till bloggen här Badgers Drift


1 kommentar: