onsdag 26 november 2014

Vatten har olika former

Igår kväll hade jag ett mycket trevligt möte med kusinen Åke som jag inte träffat på flera år. Vi tog några öl och åt en bit mat på O´Learys vid Norrtull.
Morgonen mötte mig med frost och dimma. Frosten har nu gått över i vattentäckta tak, gångvägar, gräsmattor och buskar. Det ger mig lust att värma lite glögg ta fram några pepparkakor och borra ner mig i soffan med min bok ett par timmar. Men plikten kallar, ångstrykjärnet kallar på uppmärksamhet och pekar mot klädhögen av rena ostrukna kläder. Julklappar skall inhandlas och ärenden skall uträttas. Så det blir att halka omkring på lömska vatten och kanske isbelagda vägar. Med ens märker jag att vatten är det centrala i livet, det vi lever av och för.

Det är ju inget nytt och varför har vi det så svårt att besinna oss, skärpa vårt sätt att hantera miljön så att vi kan låta denna kemiska förening som kallas diväteoxid behålla sin ursprungliga mängd i fast form? Varför driver vi oss in i ett klimat som kommer att medföra oändligt lidande för stora grupper av människor och djur på vår jord? Eller är det så att växthuseffekten bara är ett sätt för naturen att reglera antalet människor på jorden? Att få stopp på obalansen, så sinnrikt konstruerat i så fall.

Tre frågor som ingen kan svara på, varför då ställa dem?

    

5 kommentarer:

  1. Frågan är vad som har orsakats av människor och vad som inte är det. I vilket fall som helst, tycker jag att det är rätt att vara rädd om vår gröna och blå planet.

    SvaraRadera
  2. Finns mycket att fundera på fast svaren saknas. En dag gör de inte det, därför skall vi tänka.

    SvaraRadera
  3. Girighet och egoism tänker jag. Bra att du väcker frågan.

    SvaraRadera
  4. Vad som är vad kan tänkas mycket om. Tål att både diskuteras och filosoferas!

    SvaraRadera