Nu i dessa tider med Corona och vår rusar tiden iväg och jag hinner inte riktigt med. Det skall gås, det skall spelas golf, det skall fejas i trädgård och i huset, det skall hinnas med att njutas.
Ja, "när skall man hinna andas" som Simon Brehm en gång sjung. Minns ni denna fina gubbe som upptäckte Lill-Babs och som stöttade henne i början av sin karriär. Simon var med och startade skivbolaget Karusell ihop med Povel Ramel. Han var också en duktig arrangör som under 60-talet ordnade konserter i Stockholm med bl.a Roling Stones, Bob Dylan, Duke Ellington och Ella Fitzgerald.
Nå, vecka 18 började med en utflykt till Brevik där vi stämt träff med några vänner. Vi åt varsina medhavda lunchlådor. Efter det promenerade Birgitta och jag vidare till Stensnäs udde.
Veckan fortsatte med lite skrivande. Natten till onsdag var kall. Några blommor tog illa vid sig då vi inte lyft in dem denna frostnatt. Det blev städat i huset denna vecka och några fönster tvättades av Birgitta. Så kom då äntligen Valborg med en kall runda golf och sedan 1 maj med matjessill på menyn förstås. 
Du nyckfulla april
Då lämnar jag dig åter
du nyckfulla april
Jag dock dig förlåter
du ju så förtvivlat rådvill
Vet inte vad du skall vara
vill du vara varm eller kall
men ljuset det skänker du det klara
och hästhoven lyser på var banvall
Du är som ungdomens tid
vilsen vet inte vart du skall gå
Du har en inre strid
du är vacker som få
Nu går vi mot blommor så sköna
rådvillheten lämnar den komplexa
nu skall vi åter livet kröna
så kraften i oss får växa
Långa promenader varje dag där vi njuter av fågelsången och alla blommor som ploppar upp.
Vi stoppar ner i jorden små frön
Vi hoppas att det skall bli något
Vi till naturen ger en bön
När det dyker upp ett blad
undrar vi vad har i jorden pågått
där nere i mörkrets mystik
Vi blir hur som helst glad
när det spirar upp en växt
det är svårt att förstå, komplext
den förvandlingen är sin egen lyrik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar